Min första lediga helg på ett tag- wohooooooooo SÅ skönt!! Har sovit mina 9 timmars skönhetssömn :) så skönt! Vaknade, somnade om, såg lite på TV... la mig i sängen igen. Osv osv. Nu har jag äntligen kommit till skott och klätt på och sminkat mig! Ska snart iväg på vernissage :) det ska bli skoj!
Ikväll (om älskis mår tillräckligt bra) så ska vi ut och äta- fondueboden! Hoppas att det går! Vi som har längtat efter det jättelänge... om det blir utgång för min del efteråt återstår att se!
idag så mår jag jättemycket bättre :) har gått jättebra på jobbet och allt... enda besvikelsen var lunchen. jag är välsignad med jättebra smak och luktsinne. superbra. men inte om något inte smakar dåligt, för då smakar det riktigt dåligt... typ som min ceasarsallad från john chris. inte OK!
nu ska jag ta en dusch efter denna 11-timmar långa arbetsdag...och sedan bara ligga i soffan och LÖKA. det är skönt...
Jag älskar dig så mitt hjärta spricker. När du har ont, har jag ont. Och när du gråter gråter jag. Jag vill aldrig tvingas leva utan dig. Jag vill leva med dig, alltid. Du är den enda som förstår mig, som jag är helt och hållet naken med, fysiskt och psykiskt. Det var en omöjlighet för bara några månader sedan... Jag tänker på dig på jobbet fortfarande, blir lika glad av ditt sms som jag blev då. För ett och ett halvt år sedan... Tänk att jag har hållit ett förhållande, så länge. Grattis Sara till världens underbaraste, mest omtänksamma pojkvän någonsin. 1,5 år!
Idag är en såndär dag, då jag förstår vikten av arbete- och alla barn som utsätts för det. Som jag tänker på de miljontals våldtagna, förstörda kvinnorna i "demokratiska" kongo. På alla fåglar i bur, på alla utan jobb. På alla sjuka, ensamma. På allt hat, svartsjuka, elakheter och hjärtesorg. På hur många eldsjälar det har kommit och dött i denna världen, för att de aldrig fick någon medvind. På alla trappor man måste springa i för att kunna klara av något, och för dem som inte orkar. Över girigheten, egoismen och narcissismen. Det finns så många som försöker där ute- så snälla, hjälp dem. Köp rättvisemärkt, skänk till välgörenhet. För jag vet att det finns många som jag, som inte orkar se det. Men det finns dem som orkar... trots att allt blir svårare i motvind.
Vet ni vad jag ber för varje kväll innan jag somnar? En rättvisare värld.
Jag hatar det vi kallar jorden ibland... jag vill så gärna ändra på det. Men orkar inte se det.
Och det hatar jag mig själv för ibland...
Jag är så himla trött och kan inte sova... imorrn jobbar jag 8:30- 19:30. Känns stabilt. Men jag är så sjukt trött. Men jag ska inte klaga. Jag har det iaf betydligt bättre än över 50% av befolkningen. Och det tackar jag för. Jag skulle kunna glömma allt och sätta på sex and the city, men det förmår jag mig inte till.... idag sörjer jag allt.
Here we go again... älskling på akuten och ingen hittar något fel. Och jag kan inte göra något mer än att vänta på telefonsamtal som vanligt...
Har varit en superstressig dag på jobbet idag, och mer än så kan jag inte riktigt skriva här. Får lite damp. Är iaf inte på humör alls... vill mest gråta av stress, oro och uppgivenhet.
Idag har jag jobbat hela dagen och det har gått superbt! Fick dessutom massa besök :) imorgon blir det jobb igen... åt typ inget till lunch (var ej hungrig) så idag när jag kom hem till älsk var jag helt slut och illamående... men han skämmer bort mig som vanligt och nu mår jag som en prinsessa igen.
Imorrn jobbar jag 11-19.30 (igen) så jag får väl se till att ha med mig lite mer lunch då! Annars får jag faktiskt skylla mig själv... jag blev helt chockad när jag ställe mig på vågen imorse. Måste väga mig på en riktig, det där kan inte stämma..
De senaste timmarna har jag suttit och ältat ältat ältat och ältat. Gamla tankar, minnen, känslor. Jag har varit glad, uppgiven, förnekande, ledsen, arg och förlåtande. Allt inom loppet av några timmar... Tills jag kom på att det finns nog en viss tid för allt. Jag orkar liksom inte mer nu. Vill inte höra tankarna, vill inte veta av det. Hur lång tid tar det att glömma, läka? Hur lång tid tar det innan en liten flicka börjar drömma obegränsat igen efter en massiv förlust av människor som kommit och gått med en bit av hjärtat varje gång?
Jag har varit med om mycket, jag har tagit tag i det ibland, sprungit och gömt mig ibland, försvunnit helt ibland. Trampat på det, glömt det, ja, you name it. Finns det något som heter karma? Jag vill inte säga att det är rätt åt vissa människor men jag tror ändå på karma, och ni som det inte gått så bra för... ja. Kanske.
Har ni åkt samma karusell två gånger någon gång? Säkert. Varför känns det aldrig likadant den andra gången? Varför pirrar det inte lika mycket? Samma förvätningar- splash. Ner på marken. I kras. Varför är det så? Kan man strunta i att åka karusellen på ett par år, så känns det kanske bättre sen? Eller så byggs det upp igen- splash. Kanske hoppar man på karusellen igen. Tar tjuren i hornen så att säga. Ökar farten och vågar lite mer. Ja, så är det nog.
Vissa saker kommer jag aldrig glömma, och den här odefinerbara känslan kommer kanske aldrig försvinna. Men snart ska jag börja drömma obegränsat igen. Jag ska springa tills demonerna är borta och varva dem flera gånger. Jag ska få karusellen att snurra snabbare, jag ska sjunga karaoke tills tankarna inte hörs längre. Kan man göra något annat?
Det finns låtar som absolut inga ord kan beskriva mina känslor för. Men det skälver.
... men den stund som jag kände som nära, var blott alvedon.
Har jag någonsin förklarat min kärlek till sovmornar för er? OM inte- JAG ÄLSKAR DEM. Det är helt underbart. Vaknade lagom vid 10, ringde lite samtal, fixade lite ärenden... lite mail och sådär. Nu är allt fixat! Älskling har fått en knäpp och börjat äta GI- STENHÅRT. Nu ska jag hänga på har jag bestämt mig för. Jag ger mig själv till fredag. Men hey. Om alla andra kan, varför kan inte jag? Kanske gör det mig frisk också...vem vet?
Snart ska jag börja bege mig in till stan, köpa en tröja jag spanat in och sedan hem till älsklingskissen... Ska ladda om min Ipod helt, ladda hem lite träningsvideor, hoppas på att bli frisk och lite sådär... som man aldrig hinner annars! Jag älskar lediga dagar. Imorrn blir det jobbet igen!
Igår hade jag en super bar runda med Sara och Hanna. Det var spontant, avkopplat och lyckat! Kom hem vid halv 2 och sov som en stock :)
Idag har jag jobbat hela dagen... från öppning till stängning. Är inte van att jobba- så jag blir så himla trött. Känner mig fortfarande ur balans och sjuk. Hur trött jag är på det behöver jag väl inte ens skriva....
Idag har varit en bra dag:) sov som en stock och hade massa konstiga drömmar... vaknade lagom vid 10-tiden och såg på Top Model. Vi kollade på lite utflykter till Turkiet (nu känns allt jättebra- all inclusive jättefint hotell precis vid stranden) och massa roliga utflykter! Vill att det ska bli augusti nu :) Fick flera tusen mer än vad jag trodde jag skulle få, i lön idag. Det kändes sjukt bra... såklart så blev det lite shopping! Två tröjor... och älskis var med. Sedan gick vi till Rosenlunds vårdcentral och jag fick penicillin IGEN. Är så himla trött på det här...
Har ni haft bihåleinflammation så vet ni hur det känns. Om inte så kankse ni har druckit för mycket rosévin och vaknat med huvudvärk dagen efter. Så känns det. Dunk, dunk, dunk. Hemskt. Men starkare penicillin ska väl hjälpa... hoppas jag. Orkar verkligen inte ha det såhär...
Sedan blev det lunch ute- ät aldrig på "Mellos" i Ringens foodcourt. Den värsta salladen jag ätit typ. Nej nej nej. Men nu ska vi snart iväg på middag, det blir trevligt...
En sak blir man av att jobba på BS- ytlig. Har suttit i en timme och sminkat mig nu och testat olika sminker, tekniker och färger... För att kunna ha min första sminkrådgivning nästa vecka. Jag blev nöjd men det är en helt annan sak att göra på en annan människa... sjukt läskigt. Aja, jag ser det helt klart som en utmaning! Imorgon ska jag öppna för första gången också så det blir inte mer än två glas för mig ikväll... haha! Annars är allt toppen. H är världens bästa och hela min släkt och familj älskar honom lika mycket som jag!
Hoppas ni har det bra kära. Jag ska bli bättre på att blogga. Lovar.
We, the United States of America, your top quality supplier of ideals of democracy, would like to apologize for our 2001-2008 interruption in service. The technical fault that led to this eight-year service outage has been located, and the software responsible was replaced November 4. Early tests of the newly installed program indicate that we are now operating correctly, and we expect it to be fully functional on January 20. We apologize for any inconvenience caused by the outage. We look forward to resuming full service and hope to improve in years to come. We thank you for your patience and understanding,
Det har varit en riktigt jobbig dag. Var en zombie imorse (sov dåligt) åkte iväg till läkaren och fick dåliga nyheter... ovanpå det så fick jag en allergisk reaktion av ventolinet som användes så ja fick hjärtklappning förhöjd puls och blev superskakig. Det har hållit i sig typ hela dagen så jag har räknat fel och varit helt virrig. Inte mig själv. Fick iaf god fisk när jag kom hem (mat är mitt liv) och nu ska jag iväg till älskis innan jag somnar. Är så trött på att vara sjuk. Fick iaf frikort på sjukvården nu (haha) så nu går jag gratis! Och imorgon blir det läkaren igen. Suck.
Den går ut på att jag är deprimerad på morgonen. Jag vill inget, orkar inget, skiter i allt, vill bara dö så jag slipper gå upp. Det är verkligen hemskt. Behöver jag säga att jag hatar tidiga morgnar? Jag låter tystnaden tala för sig själv...
Tänk att tiden går så sjukt snabbt när man kommer hem! Kom hem vid 8 till mammi och pappi... fick jättegod middag, all min favoritmat i ett liksom. Jag har världens bästa mammsi! Verkligen. Jag är ingenting utan mammsi. Sen så har jag lekt med våran katt, haha. Jag har ett snöre med en låtsasmus med kattmynta som jag knyter fast, sen springer jag runt i hela lägenheten och hon galloperar efter... hahaha. Nu är jag helt slut!
Imorse drack jag något "detox/utrensnings" te som älskis hade hemma... tyckte väl att det inte kunde vara så farligt. Och jag har sprungit på toa hela dagen... hahaha. Helt otroligt. Har jag så mycket gift i kroppen? SCARY!
Vad annars ska man säga? Jag är jättetrött som vanligt. Imorgon bitti ska jag till rosenlunds vårdcentral och göra spirometritest.... 08:30. KUL. Sen börjar jag jobba... 10-18 tror jag att det var. Sedan är jag ledig på fredag. Och ännu bättre.. LÖNING!! Wohoooooooooooooooooooo! Då är vi bortbjudna på middag, så ska jag spana in rean och gå på cosmonova! Har varit en hård vecka! ;)
Hoppas ni mår lika bra som jag just nu!
Nu ska jag göra en sista blogg-koll... sedan krypa ned i sängen. Jag är så trött...
Kärlek till er
Ta tunnelbanans gröna linje 19 från Medborgarplatsen mot Högdalen. Den går från Medborgarplatsen 08:03 och kommer till Skanstull 08:05.
Vid Skanstull byter du till blåbuss 3 mot Södersjukhuset. Den går från Skanstull 08:10. Du är framme vid Rosenlund ca 08:14.
Restid 11 minuter.
Trevlig resa!
(Ingen resa kan bli TREVLIG så tidigt på morgonen!!)
Jädrans bananers apbajs. Jag är så trött på att vara sjuk! Och trött på att älskling ska vara sjuk hela tiden! SUCK. Aja... imorgon är en ny dag. Idag jobbade jag 10-20 igen... lite jobbigt, men det gick ju bra det också :) Imorgon stänger jag igen, men börjar först 12! Är hemma hos älski nu... har ätit köttbullar och potatismos och tittat lite på shear genius... sov dåligt inatt igen. Suck. Gör mig frisk! Man orkar inte uppdatera så mycket när man jobbar hela dagen men... det blir bättre!
Inatt sov jag hemskt dåligt. Vaknade säkert en gång i halvtimmen under hela natten och kände mig som en zombie imorse när jag vaknade... hemskt. Men efter en dusch och lite god frukost (fruktsallad) så blev det OK. Iallafall har jag fått en bra arbetsplats, härliga kollegor och allt sånt! Så det känns riktigt bra faktiskt, hoppas det håller i sig!
Älskling hämtade mig med bilen och nu så är jag här.. vi har ätit middag och jag har så ont i mina bihålor att jag skulle kunna dö. Känns som att dom ska sprängas! Älskis är också sjuk igen. Jag tror på karma så allvarligt, vad har vi gjort för fel?
Vi ska sova tidigt idag. Imorgon jobbar jag igen. Drottninggatan. Kom förbi och hälsa på!
Hoppas att ni haft en lika bra helg som jag! Idag är en dag i sorg för att jag inte får tvätta håret... strikta order från min frisör: bara var 3e dag får jag tvätta det nu sen klippningen.... för att inte få det så slitet. 20 cm var hon tvungen att ta bort, men jag hatar att gå med slitet hår. Då har jag det hellre kortare... helt annan känsla. Men jag vill gärna hålla det såhär nu! Nackdelen är att jag knappt vågar visar mig bland folk... haha, men lite måste jag ut. Tänkte ta en till vända på solariet idag och köpa riktigt frisör schampoo och balsam. Det är verkligen stor skillnad... mitt stackars hår. I övrigt så är det min sista dag i frihet- imorgon börjar mitt vikariat på Drottninggatan, 75%! Det blir kul. Problemet är att jag fortfarande får ont i benet och att det rinner blod ur näsa och hals. Ser ut som att jag är nedslagen. Har varit hemma i en månad nu så jag vet inte riktigt vad jag ska göra... jag måste ju börja jobba. Så jag fortsätter att ta mina 100 mediciner och ber en bön helt enkelt. Tack alla ni som tagit hand om mig!!
Nej, nu ska jag iväg. Ikväll ska jag äntligen få träffa min älskis, har saknat honom hela helgen.... vi ska laga en riktigt god middag (och matlåda) och kanske se en bra film eller ta en långpromenad. Något hittar vi på!
Kom ihåg att frukost är den viktigaste måltiden! Och godaste....
Förlåt för dålig uppdatering- jag är inte död bara lite. Är mycket bättre i benet nu, tänk att dans kunde bota så snabbt? Hade en toppendag och kväll igår... hoppas ni hade det också! Idag ska jag bara ta det jättelugnt, se några avsnitt satc och sedan åka hem till älskis och väcka honom (han har jobbat natt)... ikväll ska vi bort på middag på Östermalm med världens sötaste tax, Dixie! Det blir toppen. Annars blir det nog lugnt. I övermorgon börjar jag jobba!
Igår var supertrevligt! Emelie kom hit och åt middag och sen gick vi ut till Högbergs och sedan vidare. Det blev några (för många) glas vin och djupsnack. Men det var sjukt trevligt. Jag älskar spontanonsdagar! Kom hem lagom med sista tåget, fick lite nattamat av älskling och sov som en stock. Tills jag fick ont i benet igen. Suck. Kom till sist och slut upp ur sängen och åt en jättegod lunch med Paret.
Nu på kvällen har jag varit hos läkaren igen, fått en ny penicillinkur för bihålorna och så fick jag reda på att jag har benhinneinflammation också. Jätteroligt. Verkligen! Suck jag är så trött på det här. I 3 månader har jag varit sjuk.. på måndag börjar jag jobba... och då vill jag kunna jobba också. Jag är väldigt trött och nere just nu som ni märker. Vill bara bli frisk... jag har i övrigt haft en bra dag:
Emelie är alltid lika snygg!
Jag älskar dig.
Världens bästa vän på världens bästa matställe- Il Piato!
Efter min och Henkes lilla "kris" så har verkligen allting fått en nytädning. Jag är så tacksam, stolt och glad över att jag har honom. Över att vara hans, och att han är min. Jag ryser i varenda cell i min kropp när han säger "Godnatt, min skatt." innan vi ska sova. Jag har aldrig någonsin kännt mig så trygg som i hans famn.
Jag kommer ihåg resan upp till Ö-vik, då hade jag "Om du lämnade mig nu" på repeat. Och det är sant som det är sagt. "men jag skulle aldrig ha tålamod nog att bli förstådd, ingen känner mig så bra som du". Ingen vet vad som är bra för mig, ingen kan se mina svagheter och styrkor på samma sätt som du. Så tack. För att du orkar med mig, för att du är den du är, för att du förstår och pratar när jag är osäker.
Jag älskar när du kommer bakom mig och sätter dina armar runt mina höfter. Jag vill vara i dina händer. Nu, och alltid. Jag är så glad, stolt, lycklig hela tiden. Jag har skrattat lika mycket under 09 på en vecka än på sista halvåret 08 känns det som. Men det är så det är med riktig passion. När det är bra, så är det så himla bra. När det är dåligt, då är det riktigt dåligt. Jag har, och kommer alltid att ha obesvarade frågor och tankar. Men vet du vad? Det spelar ingen roll. I alla fall inte här och nu. Du är den enda jag vill ha brevid mig. Räcker det så?
Jag vet ingenting om att hålla i en längre relation. Men jag vet vad min själ och kropp säger. Och om det finns något som heter förevigt, så måste det vara baserat för det jag känner för dig idag.
Idag vaknade jag av en solstråle hittat in och träffade mig. Vi är i Turkiet, tänkte jag. Inte riktigt sant men jag skuttade iallafall upp och satte mig i fönstret och solade, och solstrålarna värmde! Älskade sol som jag har saknat dig, försvinn inte nu! Jag vill ha sommar. Jag är lyckligast i solen.
Älskis och jag tog oss upp och ut i solen. Vi åkte först in till ticket för att boka om vår resa (för 3e gången). Och den här gången hoppas jag att det blir riktigt bra! Det känns bättre i magen. Jag är en kräsen liten gris. Därefter mötte Henke upp Micke och jag mötte upp Annica för en lunchfika. Mycket najs. Sedan blev det lite småshopping också, jag fick 10 ögonskuggor för 15 kr. Ibland är rean bra! På vägen hem ringde mitt kära E och det ser ut att bli utgång ikväll.
Idag gick jag upp tidigt, vid 8 för att springa iväg till hårfrisören. Och jag är suupernöjd med håret! Tur att jag har 50% studentrabbat annars hade jag varit ruinerad. Haha. Sen åt jag god lunch med trevligt sällskap, och sedan gick jag hem till älskis. Det ni. Det tog en timme.... men jag känner mig fräsch!
Nu ska jag ta det lugnt, krypa ned i soffan och se på SATC såklart. Älskling ska plugga. Ikväll blir det restaurangbesök. Tjoho. Jag är hemskt bortskämd.
Jag gick runt med en fästning på axlarna. Beväpnade soldater och skyhöga murar. Jag låste in mig i mig själv, oroade mig för vad andra tyckte hatade dem för det. För vad jag trodde att de tyckte. Oron blev konstant, oron blev kroniskt. Jag slutade sova, började äta sömntabletter. Mina föräldrar var långt bort, mina vänner hade hittat ett roligare liv och kvar blev jag och mina tankar. Jag höll upp en fasad och fästningen blev högre och högre. Men det fick ingen annan ta del av. Jag mådde dåligt, men fortsatte prestera bra i skola och uteliv för de som fortfarande höll mig kära. TIlls jag kollapsade, en psykologmottagning och sjukhusbesök. Mer tabletter.
En om dagen, två om dagen, tre för att ens kunna somna. Tre räknade som överdos. Jag fick bara en tablett per natt, ja sov bara var tredje natt. Svettningar, konstant ångest i kroppen som en trumma längst hela bröstkorgen. Den verkade slå hårdare och hårdare för varje natt. Jag var fast i en orkan som svepte med mig utan att jag hade någon kontroll över varken kropp eller känslor. Jag slutade äta, tränade och sprang bort all min ångest. Kväll efter kväll. Men det hjälpte inte. Jag skrev tills fingarna blödde. Vad som helst för att få trumman inuti mig att sluta, eller åtminstone tystna för en timme. Ljudet blev starkare.
Ansökan om att få sluta kurs. Orsak? Sömnlöshet, panikattacker, ångest och depression. Dag efter dag med tanter på BUP som hävdade att jag hade en dold depression. Ett förflutet av tankar och människor som gjort mig illa, men som jag aldrig vågat säga emot. De trycker ner mig än idag. De kommer jag aldrig komma ifrån. Men jag kan försöka försonas med dem. Vad jag aldrig kommer kunna göra- är att förlåta. Det är här jag hoppas att karma verkligen finns. Jag trodde inte på mig själv, på mitt utseende eller på min potential. Jag kände mig lika önskad som regn en sommardag. Jag kunde lika gärna försvinna.
Nu:
Jag älskar, jag gillar. Jag lever livets fulla bredd och inte längre bara längden. Jag skrattar, gråter, flamsar runt utan ett orosmoln över mig. Jag har hittat mig, jag har hittat mina. Jag läste en artikel idag, om hur man tar beskedet om sin egen närstående död, inte en enda person sa att de träffat för lite människor, festat för lite eller aldrig hoppat bungyjump. Varenda en av dem önskade mer tid med sina närstående. Är det inte det livet går ut på, att älska? Snarare än att spendera energi på främlingar? Visst, det är superkul också, till en viss gräns. Men har man kännt äkta kärlek tills den grad att det känns som att hjärtat ska hoppa ut ur revbenen, då vet man att det är det som räknas.
Jag har flyttat från stad till stad, land till land och skola till skola. Jag har ofta gömt mig, gjort illusioner om ett annat jag och en annan plats. Alltid väntat på den som ska komma och klappa mig på axeln och göra allt bra. Men jag klarade det. För jag tänkte att där hemma på Söder, där har jag min plats, när jag börjar på Sigtuna, då blir allt bättre... så fort jag kommer hem igen blir allt bra. Men vet ni vad? Det blev bara värre. Och jag ber för alla de barn som känner som jag, väntades på den ängeln som aldrig kom. Det är då vi måste kliva upp och vara våra egna änglar. För det är så sant som det är sagt- allt blir vad man gör det till. Och vi måste göra det nu, vi måste leva nu. Jag har hela tiden sett framåt och bakåt i tiden för att försöka hitta trygghet, och gått förbi min tid snarare än att sväva i den. Och vad är det för liv?
Det kommer alltid finnas folk över dig, hemligheten ligger i att omge dig med sådana som inte trycker ner dig utan låter dig vara dig själv, sprudla och älska. Det är dem vi ska spendera livet med att finna och sedan ta hand om. Och det är precis det jag gör. Och jag kan säga er, att jag har aldrig sovit så gott på nätterna som jag gör nu. Nu måste jag gå. Dags att krypa ned under täcket med en fantastisk man som tror på mig mer än många andra. Jag önskar er det samma, någon gång i livet. Kanske hittar vi vår skyddsängel till slut trots allt. Låt dem aldrig få ta dig.
Jag har haft det toppen idag. God mat, brödbakande, långpromenad, en bra thriller och tedrickande. Helt fantastiskt faktiskt. Sen har jag hunnit sola solarium också så man känner sig lite mer som en människa igen! Imorgon ska jag klippa mig kl 10 på Hair studio på Östermalm, efter det så ska jag äta lunch med mammsingen på Jensens boefhus. Sedan så blir det långpromenad runt Djurgården! MYSPYS!
Precis när jag började få tråkigt och älskling tog en eftermiddagslur så ringde C från Malmö. Vi har inte pratat på superlänge men shit vad kul det var. Vi pratade någon timme och uppdaterade oss om livet. Och skönt nog så verkar det gå bättre för oss än många andra. Synd för dem! Some day karma comes back and bites you in the ass.
Har också fått en hel del ärenden gjort- faktiskt. Förutom mina 100 mediciner om dagen. Försökt fixat med sommarjobb och sånt... imorgon ska jag ta kontakt med BS också. Tiiiiiiiihihii... Jag är så himla glad! Och jag hoppas det håller i sig.
♥ Ta bättre hand om mig själv så att jag slipper bli sjuk hela tiden. Ta hand om magen, sluta äta så mycket mjölk och godis. Röra på mig och göra allt annat som känns bra för kropp och själ.
♥ Börja plugga på riktigt, antagligen på ett program i Uppsala. Känna att jag kommer någonstans.
♥ Flytta hemifrån på riktigt och skaffa mig en studentis i Uppsala. Hitta mig.
♥ Fullfölja det jag börjar med, läkarbesök, magproblem, min kobenthet osv. För att må bra.
♥ Börja med yoga igen. Allt är så lättare när man är lite vig.
♥ Få upp konditionen igen, nu kan jag inte ens springa till bussen längre...
♥ Försöka hitta mer och mer tillbaka till den sanna glädjen i mig- vill ha den sprudlande ärliga energin.
♥ Jobba på duktigt och tjäna pengar till resan till Alanya med älskade.
♥ Äta vitaminer och piller för magen var dag!
♥ Tänka efter vad som är bra istället för att haka upp mig och hitta fel- det är jag bra på!
♥ Bejaka mitt nyvunna kläd och sminkintresse- se bra ut varje dag! Då blir man lite gladare :)
Jag har så långt jag kan minnas aldrig haft ett bra nyår. Men i år var det riktigt bra, tack för det! Och vet ni vad? Klyschigt men jag tror att det här är mitt år! Snälla, kan det inte få vara det? Jag känner att jag har hittat min plats mer och mer. Har släppt de människor som gång på gång fått mig att må dåligt på riktigt, blivit kvitt många mardrömmar och förtstått vad man ska lägga ner tid och energi på. Jag hoppas att jag hittat rätt.
Jag vet inte längre var jag slutar, och var du tar vid. Du är en del av mig, fast. Kanske behöver man tappa varandra för att kunna fånga varandra, igen. Och älskling, jag är fast. Och det vill jag fortsätta vara. För jag vill ju aldrig tvingas leva utan dig. Jag vill ju att det ska vara vi, alltid. Och jag älskar dig så att det gör ont!
Jag är inte död, bara lite. Nu har jag jag fått penicillinkur igen, bihåleinflammation. Nu tusan ska jag bli frisk! Jag har nästan bara hållit mig hemma så det måste fungera. + massa vitaminer. Idag har jag och älskis haft en mys slapp laga mat kärleks dag. Superskönt. Igår hade vi tjocka släkten på middag och helt plötsligt så går dagarna... märkligt. Just nu njuter jag av att vara ledig men snart kommer jag bli galet rastlös. Tur att jag börjar jobba snart då!
Hör fåglar sjunga glatt! Idag känner jag mig liiite piggare. Fastän jag aldrig varit såhär trött i hela mitt liv, allmänt, som jag varit dessa dagar så ser jag ett litet ljus i tunneln. Igår sov jag 12 timmar på natten, 2 timmar middag, och så 12 timmar inatt igen. Och jag är fortfarande trött. Dessa 4 sjukdomar på varandra har verkligen tagit på krafterna. Men nu hoppas vi på att jag har varit nog sjuk för hela året! Eller hur?
Har ingen aning om vad dagen ger, vi får se helt enkelt. Men hoppas att allt är bra med er iallafall!
Idag vill jag prata med er om hat. Det hatas alldeles för mycket inom bekantskapskretsar, jobb, familjer och politik. Vet ni varför man hatar? För att uppfylla sig själv. För att få ut allt det hat man bär på av va man gjort mot sig själv. Så ta hand om er själva och sluta hata istället för att göra den här världen till helvetet på jorden.
"Helvetet på jorden", så beskrev nyheterna att de boende i Gaza upplevde det. De bor inte i en fungerade demokrati, de kan varken söka skydd eller fly. Och det är förskräckligt. Men desto värre, Israel som har ett relativt rikt och fungerade land men chans till ett bra styre, gör ännu sämre ifrån sig. Hur kan man gå runt och hata så mycket att oskyldiga barn dör? Och för vad? För stolthet, hämnd, eller något som står i en bok som skrevs för över 2000 år sedan? Kom igen. Det är synd om er. Och ännu värre är de unga israelerna och palestinierna idag som inte verkar ha fått nog utan tycker att det är rätt att fortsätta "försvara" sig mot varandra. Som inte tycker att den här konflikten är tillräckligt uttjatad... som fortfarande tycker att de civila liven som offras är i proportion till deras vinning, hatet, och hämnden. Som hellre bråkar, än löser. Som fortsätter att späda på hatet och olikheterna, rasismen och kriget. Hur kan man ha blivit så skadad?
Idag har jag kännt mig som 20 kg snor. Förvirrad, klumpig och ful. Typ. Men det har varit en helt OK dag iallafall. Nu är jag hemma hos pälsk iallafall. Snart ska jag få smaka persikotoppar som har gjort, det blir spännande. Imorgon är jag ledig igen vilket känns skönt, känner mig fortfarande inte på topp och det är inte alls kul att vara social och jobba när man är sådär yr och äcklig. Så imorgon ska jag bara sova och äta vitaminer och hoppas på bättring...
Jag har varit så himla trött idag att jag bara fumlat ihop allt och skrattat åt ingenting. Ingent är logiskt. Sjukt kulturella har vi varit i alla fall! En timme drygt på stadsmuseet för att checka in hur Slussen ska byggas om... och det var häfitgt att se verkligen. Kul att se vilket förslag som vinner! Sedan är det alltid kul att få ett avbrott genom att slungas tillbaka några hundra år i tiden på den andra museedelen. Efter det blev det vindruvor, färskpressad juice och te tills jag fick ont i magen. Och jag är fortfarande lika trött. Haha. Hur är det möjligt? Jag är hopplös. Därför- God natt.
(Jag skulle inte byta liv med dig för alla miljoner i världen)
Idag är jag en zombie. Var på bio igår och såg Yes man, riktigt rolig film. Somnade vid 1. Kl halv 10 skulle jag upp tyckte älskis för då skulle vi åka.. suuck. Ja va så trött. Åkte hem i nattlinne (bil, inte t-bana) och somnade om och sov till kl 12. Haha. Kul för mig som ska upp kl 8 imorgon! Jag skulle kunna somna nu igen men det borde jag inte. Så för att få upp temperaturen lite är jag nu i telefonkö med Com Hem... ser det som terapi! Sen blir det lek med Paret och imorgon börjar jag jobba. Tjoho!
Idag tog jag det stora steget ut i den vida världen... Sicka köpkvarter. Jag kan inte kontrollera mig själv. Men så farligt blev det inte... är iaf mycket, mycket nöjd. Bl.a. en kort kavaj som jag letat efter så länge hittade jag! Och nu har jag ju t.o.m. jobb! Grattis på mig!!!
Ikväll blir det fortsatt lugnt, kanske bio senare på Heron. Vi får se... annars ska jag ta hand om min hosta. Och ni får ta hand om er.
Fredrik Eriksson har gått från att vara "singel" till "ha ett förhållande". - David Du Rées klockan 00:03 den 5 januari: oj då ;) Fredrik Eriksson klockan 00:04 den 5 januari: sen när bryr du dig om vad jag gör?!! David Du Rées klockan 00:05 den 5 januari: sen när började du bry dig om vad jag bryr mig om :)? Fredrik Eriksson klockan 00:07 den 5 januari: vad fan angår det dig?
Hahahhaa... man får sig alltid ett gott skratt! Allt bra med er annars? Jag mår mycket bättre idag. Allt har löst sig med jobbet och sådär. Nu ska ja tag en dusch sedan ska jag njuta av mina två sista lediga dagar... Vi ska nog åka till Sickla och kika lite eller något. Behöver komma ut lite känner jag. Hoppas ni har det bra!
Vet ni vad jag nästan alltid kan äta? Oavsett sjukdom eller deppighet. Chicken nuggets. Haha. Helt utan riktigt näringsinnehåll och jätteonyttigt, men bättre än ingenting!
Mår lite lite bättre idag. Har t.o.m. duschat och bytt mjukisar... Det ni. Det förtjänar en första sida tycker ni inte? Eller kanske ett löp. Hursomhelst. Ikväll tror jag att jag flyttar från min soffa till älskis soffa. Stort steg. Den höga febern är borta men det andra är kvar.
Dagen: Sömn, sex and the city. Alvedon. Vitaminer. Sömn. TV. Hostmedicin. Omega 3. Hälsosoppa. Godis. Sömn. Sex and the city. Esberitox, mer alvedon. Slemlösande.
Nu: Alla ovannämnda mediciner. Sex and the city. Sömn. Och ett hopp om en frisk morgondag.
Jag är så himla trött att vara sjuk, sjukt trött kan man säga! Ända sen ett halvår tillbaka så har jag haft hosta, slem, kännt mig tung i kroppen osv. Nu får de göra något! Igårkväll så fick jag något i ögat, och guess what, det är inte borta än... kl 5 inatt hade jag över 39 i feber och var helt borta! SÅÅÅ TRÖTT. Så det blir en lugn dag. Igen. Skit.
Don't think I can't feel there's something wrong You've been the sweetest part of my life so long I look in your eyes, there's a distant light And you and I know there'll be a storm tonight This is getting serious Are you thinking 'bout you or us
Baby I know it ain't easy when your soul cries out for a higher ground 'Coz when you're halfway up, you're always halfway down
Två dagar inpå det nya året, hur känns det? Jag mår hur bra som helst. Har spenderat dagen i stan med älskade Sara och senare Annica. För mycket fika, kläder och skratt. Sedan kom jag hem, mina föräldrar gick ut och åt men jag är fortfarande helt sänkt efter min förkylning. Så jag träffade älskis och åt nachostallrik här hemma hos mig istället... nu har han precis åkt till jobbet, lika bra för jag råkade somna i hans knä när vi tittade på Simpsons. Haha. Jag är så sjukt trött. Tog precis en dusch men det hjälpte knappt... måste vara uppe en timme till annars så kommer jag vakna kl 7 imorrn. Inte kul! Men jag slår vad om att jag kommer somna om 5 min iallafall.
Egentligen talades det om utgång ikväll... men vet ni vad? Ibland måste man följa sitt hjärta. Mitt hjärta skriker lugna favoriter, sex and the city, nachos och en stor skön säng. Ska bli underbart. Och vet ni vad som är ännu bättre? Jag har fått en fortsatt anställning på Body Shop, 75% med början den 18e, på Drottninggatan! Känns helt underbart skönt att ha vårens inkomst säkrad. En bra inkomst dessutom, iallafall för att vara mig! Tack, Body Shop! 2009 är helt klart mitt år! Det känns som att jag hittat rätt nu. Äntligen!
God fortsättning alla läsare! Igår var allt man kan önska sig av ett nyår! Idag är jag trött, för jag vaknade såklart halv 10 och kunde inte somna om... alldeles för få timmars sömn. Men men. Nu är det älskade vänner-maraton på 5an, så livet kan inte bli bättre! Hoppas er kväll var fantastisk!
