prestiqe

Varför vågar vi aldrig älska den bredvid?

Bajs.

Publicerad 2010-02-12 22:05:10 i Saras dagar

Jag hatar när jobb ska ringa dagen före, eller ännu värre, samma dag. Jag är en känslig själ som kräver planering och känsla och tagga till, det blir inte bra sådär. Nu har jag tackat nej till Strömma, body och nanny för jag har tenta nästa vecka och jag har inte tid att jobba i veckan. Skolan är min prio ett, min heltidssysla, min framtid, men känns som att varje gång de ringer mig och jag säger nej så blir det ett minus. Trist.

Nej jag är bara allmänt jobbig idag, känner mig blä. Trött på fix å plugg å träning å jobb och att vara trött och seg och småsjuk. Och att vara ensam, H jobbar jääämt. Imorgon ska jag iaf först träffa Fanny och ta en promenad, äta lunch. Middag blir det hos päronen och katten, och på kvällen hoppas jag på vin med Sara. Jag behöver en paus, lite andning, lite liv mellan allt.

Två fantastiska saker har iaf hänt. Eller ja, roliga iaf. På vägen hem från t-banan idag efter jag varit på simhallen så snubblade jag, en snäll man hjälpte mig och vi började prata. Det visade sig att han bor i huset brevid, kommer från Sydafrika och vi hade en trevlig diskussion. Han var så glad att någon svensk pratade med honom.

Sedan ringde telefonen, någon som frågade om jag tappat en väska. Han hade hittat en väska som det stod "Sara Gunnarsson" i, så han ringde nu till alla han kunde hitta på Eniro, det finns många. Det var inte min väska... men jag blev så glad att någon orkar, orkar bry sig! Alla är så passiva och "sköt dig själv" minded så det gjorde mig lite lycklig.

Nu kommer äntligen H hem snart och jag ska klänga ihjäl mig.

Puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela