prestiqe

Det var helt underbart att lägga mig ner och sova en timme, bekymmerslöst. Så nu är jag pigg! Dagar som denna vill jag börja träna igen på riktigt, börja volontärarbeta, börja skriva en bok, omrenovera mitt rum! Jag tänker tillbaka på alla som gjort mig så himla illa, hur kan man? Alltså, jag är sjukt envis och allt sånt, men jag skulle aldrig göra vissa saker. Ja, då fattar man ingenting. Men ska man förlåta och gå emot allt en hjärta skriker? Rädd för att inte vara ensam? Så sjukt svårt. Sitter och läser karaktärsbeskrivning av väduren... envis, ska alltid vara bäst och ha rätt. Lätt uttråkad, springer så fort någonting inte är till belåtenhet. Horoskop eller inte så stämmer varenda ord. Men det sitter i ryggmärgen, ska man ändra på det då?

Jag vill åka, jag vill flytta, jag vill springa 1000 mil och raka av mitt hår... ja, ni fattar grejen. Det kliar enda från tårna till fingrarna...

Nu ska älskling och jag åka iväg med bilen. Men inte tillräckligt långt tyvärr. Hoppas på att jag en dag kan ta tag i allt jag tänker på.