prestiqe

Nu är jag än en gång tillbaka i mitt rum- ville inte sova med älskis inatt för han ska upp vid 5 imorgon. Så jag sover hemma i mitt rosa lille flickerum med min gigantiska isbjörn. Känns konstigt. Känns konstigt att sova ensam, att inte han någon att sniffa i nacken. Det skrämmer mig att jag vill vara med dig hela tiden, men det finns liksom inget bättre!

Har haft en toppendag, toppenkväll. Och nu är det sovdags.

Svalt, rosa rum. Kuddar. Nytvättade sängkläder. Varm pyjamas. Ett glas kallt vatten och en släckt lampa.

Jag kommer nog sova gott inatt, och det är inte alla som gör det.

Kärlek,
och tack alla som lärt mig att somna utan herr ångest. (Läs: Tack Henric)