jag kommer ihåg det som igår.
Ibland händer det fortarande att jag kommer ihåg, bilder rusar framför ögonen och jag måste ta en paus.
Du hade din slitna jeans på dig, dem du alltid hade. Samma leende, samma du. Jag var klädd i rosa, ett sista försök till att hålla fast vid personligheten jag aldrig riktigt hade. Och någonting kändes helt annorlunda.
Det hade gått för långt, jag hade tappat mig och du ville aldrig ha mig, varken hel eller halv. Jag visste, och jag sa att jag aldrig kommer se dig igen. Du bad mig sluta, såg på mig som att jag vore löjlig. Men jag visste.
Jag kyssde dig aldrig hejdå, för jag orkade inte... Men jag tittade genom hålet i dörren i desperation tills jag inte kunde se dig mer. Du var den enda, och hela jag skrek. Men jag stod emot, jag var stark, och det är det jag gjort som jag är mest stolt över. Och som jag hela tiden vetat,
det var det sista jag såg av dig.
Du hade din slitna jeans på dig, dem du alltid hade. Samma leende, samma du. Jag var klädd i rosa, ett sista försök till att hålla fast vid personligheten jag aldrig riktigt hade. Och någonting kändes helt annorlunda.
Det hade gått för långt, jag hade tappat mig och du ville aldrig ha mig, varken hel eller halv. Jag visste, och jag sa att jag aldrig kommer se dig igen. Du bad mig sluta, såg på mig som att jag vore löjlig. Men jag visste.
Jag kyssde dig aldrig hejdå, för jag orkade inte... Men jag tittade genom hålet i dörren i desperation tills jag inte kunde se dig mer. Du var den enda, och hela jag skrek. Men jag stod emot, jag var stark, och det är det jag gjort som jag är mest stolt över. Och som jag hela tiden vetat,
det var det sista jag såg av dig.
