I. me. my.
Kan det vara så att jag ibland saknar det. Det som var. Det som gjorde mig halv, men idag en två gånger smartare människa. Det som skar tills ingenting fanns kvar att skära av. Det som jag gjorde allt för att slippa, men som ändå gjorde mig till jag. Visst är det konstigt, när panik är den enda trygghet man har.
"Jag visste vem jag var och vad jag ville, men nu skulle jag inte välja de orden..."
