prestiqe

Blir mer och mer kär i dig hela tiden- hur ska jag kunna bo i en stad utan dig? Saknar dig efter vi har varit ifrån varandra i 2 timmar... om inte snabbare. Vill vara fäst i din hand. Känner mig som en 5-åring, men det kanske är det kärleken gör? Och det är det som är så fantastiskt hemskt. Så underbart att hålla fast vid, så hemsk är rädslan att förlora dig... för jag kommer nog aldrig känna riktigt såhär igen. Det är skrivet i stjärnorna på något sätt, så känns det nu. Trots upp och ned så har det bara blivit så mycket starkare det senaste halvåret och jag känner mig så läskigt säkert. Kan det vara för bra? Vill aldrig leva utan dig min världens finaste. Tack för en uppmuntrande pratstund och en promenad längs fjällgatan. Fick den där överväldigande känslan om hur vackert allt är, Stockholm, Du, Livet. Tack för att du får mig att känna så. När man skrattar med hela munnen öppen, högt och ärligt. Det är fantastiskt, och det gör jag med dig. Tack för att du älskar mina skavanker.